I rollerna som Iris och Henry: Malin Morgan och Lars Andersson.
Porträttet av Petra Revnue, i regi av Petra Revenue och Golaleh Azad är ett kammarspel om kärlek i form av ett enda möte. Vi vill göra något annorlunda med vår film, möta publiken i ett intimt samtal om kärlek.
Filmen är nu klar och nästa steg är att möta publik, vi kommer gärna på besök samtidigt som vi nu börjar söka övergripande distrubition. Slutna visningar visas inte här.
Inplanerade visningar:
Konstnären Henry bestämmer sig för att ringa upp sin gamla förälskelse Iris efter tio år, eftersom han befinner sig i en skaparkris. Han tror det kan lossna om han får måla hennes porträtt. Författaren Iris har just drabbats av en hjärtattack men bestämmer sig ändå för att tacka ja till förslaget, trots att hon bävar för vad mötet kan väcka för känslor. Vad kan finnas kvar mellan två människor som attraherats av varandra mitt i livet men som valt bort den andre på grund av pågående relationer? Kan längtan överleva tid och rum och går den i så fall att porträttera? Detta är en berättelse om kärlek och om hur vi fantiserar om andra, men också om hur konstnärer använder varandra för att göra konst av personliga erfarenheter.
.jpg?etag=%224d033-65a3971f%22&sourceContentType=image%2Fjpeg&ignoreAspectRatio&resize=392%2B314&quality=85)
NÄRVARO OCH DÄRVARO
Själva grundpremissen är inspirerad av en händelse från mitt eget liv. Jag blev inbjuden att delta i en utställning och började sen brevväxla med en av de deltagande konstnärerna. Förutom detta möte utbyter jag konstant tankar med andra skapande människor per mejl. Ett flöde av medvetande. Konst, åldrande och fantasier är ofta huvud teman i våra utväxlingar och en del av dem jag brevväxlar med är gamla kärlekar eller relationer som kunde ha blivit. Vi möttes i unga år och fortsätter kommunicera fast vi lever och åldras på skilda håll.
Jag är medveten om det subjektiva ögat på den andra. Närvaro. Därvaro. Hur man kan följa varandra i verk på avstånd. Projicera sina egna fantasier på avstånd. Jag har ett stort intresse i relationen "Musa och konstnär" historiskt. På vilket sätt har den rollfördelningen förändrats i och med kvinnofrigörelse och rörelser som Metoo? Från början skrev jag en mer omfattande pjäs med 5 roller, baserad på en situation jag hört talas om kring Ingmar Bergman och kvinnor han levt med som, enligt ett rykte, möttes upp efter hans död. Men när jag hittade detta begränsade format kom texten till liv och är i utveckling.
/ Petra Revenue
